Marinbiologerna med koll på miljön vid kärnkraftverket
En vacker, klar och frisk höstdag träffar vi marinbiologerna Anna och Fredrik, som undersöker vattenmiljön vid OKG. De utför bland annat provfiske med nät och småryssjor för kraftverkets biologiska kontrollprogram.
- Det vi framförallt fokuserar på är förändringar på individuella fiskar och också på förändringar i fiskbestånd kopplat till kärnkraftverkets kylvattenpåverkan. Vi utför också undersökningar av faunan på mjuka bottnar med mera, säger Anna Lingman, som arbetar på Kustlaboratoriet på Simpevarp, som är en del av institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua).
Vid kärnkraftverket finns olika kontrollprogram för närmiljön. Exempelvis så finns ett radiologiskt kontrollprogram och ett biologiskt kontrollprogram. Det är det sistnämnda programmet som Kustlaboratoriet utför på uppdrag av OKG.
- Vår fältsäsong börjar i mars och pågår till juni. Efter semestrarna, i augusti, är det intensivt provfiske som gäller för oss, då vi är ute på sjön varje dag. Under de den kalla perioden, när fiskarna inte är lika rörliga, ägnar vi mer tid åt analyser, rapporter och planering, säger Anna, innan vi beger oss ut med kustlaboratoriets båt.
Tvärtom-effekten
OKG ligger på en halvö. På ena sidan av halvön tas kylvatten in via ett intag som ligger nära havsbotten på cirka 22 meters djup. Det innebär att kraftverket får kallare vatten att kyla processångan med, än med ett så kallat ytvattenintag. När kylvattnet sedan passerar anläggningen värms det upp 10-11 grader.
- Vattnet i Hamnefjärden utanför kärnkraftverket har en årsmedeltemperatur som är ca 3-4 grader varmare än omgivande havsvattentemperatur, eftersom O3 har ett djupvattenintag. Under den varma sommarperioden kan vi till och med se en tvärtom-effekt, där vattnet utanför O3 ibland är kallare än omgivande vattentemperatur, säger Anna.
- Vi vet att värmeälskande fiskar såsom mört och abborre söker sig hit till Hamnefjärden och att de vid måttlig vattentemperatur får en bra start i livet med gynnsamma livsvillkor, vilket innebär att de växer fortare, vilket i sin tur positivt för överlevnadsförmågan. Vid alltför hög värme kan fortplantningsförmågan påverkas, säger Fredrik Franzén, som är limnolog i botten (Limnologi – läran om inlandsvatten, dvs sötvatten). Han berättar att de på olika sätt ser en skillnad nu när O1/O2, som tidigare hade ytvattenintag, inte längre är i produktion.
- Det är många faktorer som kan påverka fiskbestånden och som ska vägas in vid analyserna. Här i Hamnefjärden har exempelvis stora kolonier av skarv etablerat sig vid det isfria vattnet. En skarv äter cirka ett halvt kilo fisk per dygn, säger Fredrik, som säkert rattar aluminiumbåten, då
plötsligt en havsörn flyger förbi längre fram.
Världsklass
En liten stund senare träffar vi på två biologer från Länsstyrelsen vid havsbrynet, som tar prover på påväxten på stenar. Vi hejar glatt, byter några ord om utrustningen de använder, innan vår båt backar ut från strandkanten och kör vidare.
- Vid kärnkraftverket sker otroligt mycket kontroller jämfört med andra verksamheter. Exempelvis har vi här i Hamnefjärden en av de längsta provfiske-serierna i världen, med start 1968. Vi har oerhört mycket data. De radiologiska effekter som uppmäts runt Oskarshamnsverket består fortfarande till störst del av spår efter Tjernobyl, säger Fredrik.
Fredrik har förståelse för att det ibland uppstår frågeställningar kring kärnkraften i debatten och att efterfrågan på aktuell data då kan uppstå. Samtidigt anser han att kunskapsläget om den lokala påverkan från kärnkraftverket är mycket gott och han kan ibland önska att mer
fokus och resurser exempelvis kunde läggas på hur det storskaliga fisket och hur vattenkraft påverkar Östersjöns fiskebestånd.
Passion för naturen
- Vi lägger ca 30 procent av vår totala årsarbetstid på kontrollprogrammetvid Simpevarp, resterande tid använder vi till olika uppdrag runt Sveriges kuster. Vi får beställningar från exempelvis Länsstyrelsen, Naturvårdsverket, olika vattenvårdsförbund, Hav - och vattenmyndigheten med mera, säger Fredrik, som nu under den kallare perioden även är engagerad i ett nationellt program med Havs- och vattenmyndigheten och Göteborgs universitet, som pågått sedan 1978. Det är miljögifter i den stationära fisken tånglake, exempelvis utanför Stenungssund och i Göteborgs hamn, som undersöks.
- Vi har båda två ett stort naturintresse i botten och efter 20 år i arbetet, så är det lika stimulerande som första dagen då man började. Det är ett varierande, meningsfyllt jobb, där man både får jobba praktiskt ute i naturen och med hjärnan på kontoret, säger Anna.
- Att få komma tillbaka till ett provfiske-område efter ett tag och se hur det ser ut, är väldigt spännande. Det är vår nyfikenhet och passion för naturen som driver oss och vi gillar att ha koll, avslutar Fredrik, när vi färdas tillbaka till bryggan.
Provfiske sker exempelvis med småryssjor med vittjning två gånger i veckan. Bland annat undersöks förekomsten av ål i Hamnefjärden, Simpevarp.
Under 2020 fångades 15 arter i vårfisket och 9 arter i sommarfisket. Den vanligaste förekommande arten i både vår- och sommarfisket var abborre.
Efter avslutad tur iordningsställs utrustningen och småryssjor hängs upp.
Anna Lingman, marinbiolog på SLU – institutionen för akvatiska resurser, har just tagit upp en platta för provtagning av algpåväxt i Hamnefjärden vid Oskarshamns kärnkraftverk.